Snart är det inte långt kvar, snart ett nytt år och då kan jag lämna det här skitåret helt. Helt förjävligt har det inte varit. Det började dock segt med att jag gick arbetslös ett par månader. Under sommaren fick jag ett sommarvikariat och sen i Augusti påbörjade jag min YH-utbildning. Förutom det så har vi haft en riktig ordentlig vabb-höst med Sigge. I Oktober var vi nog hemma nästintill hela månaden. Det blev totalt tre penicillinkurer innan han var helt på benen igen efter öroninflammationen. Glömde bort att vi har flyttat också, I slutet på Maj flyttade vi ett par kvarter. Det blev en större lägenhet med ett stort kök. I förra lägenheten bodde vi i 7-8 år vilket aldrig var tanken. Vi hade aldrig tänkt att bli kvar så länge i den lilla lägenheten. Men vi trivdes, dock var vi tvungna att flytta allt eftersom Sigge blev större och köket i den lägenheten var inget mer än en korridor typ...
Jag ser fram emot att få avsluta det här året med att för första gången få fira jul på mitt sätt och så som jag vill. Efter allt som hände med pappa och släkten känner jag inte att jag behöver ta hänsyn till dom längre. Jag är inte skyldig dom något. Det var jag aldrig tidigare heller men innan kändes det alltid som jag var tvungen att vara dom till lags och många gånger orkade jag inte bry mig utan bara accepterade läget. Det gör jag inte nu. Efter att jag bröt kontakten med pappa har vi inte kommit någonvart, jag har fortfarande inte fått någon ursäkt. Min förhoppning var att vi till jul kanske kunde ha kommit en bit på vägen men så blev det tyvärr inte.
Jag ser fram emot att få avsluta det här året med att för första gången få fira jul på mitt sätt och så som jag vill. Efter allt som hände med pappa och släkten känner jag inte att jag behöver ta hänsyn till dom längre. Jag är inte skyldig dom något. Det var jag aldrig tidigare heller men innan kändes det alltid som jag var tvungen att vara dom till lags och många gånger orkade jag inte bry mig utan bara accepterade läget. Det gör jag inte nu. Efter att jag bröt kontakten med pappa har vi inte kommit någonvart, jag har fortfarande inte fått någon ursäkt. Min förhoppning var att vi till jul kanske kunde ha kommit en bit på vägen men så blev det tyvärr inte.
Men jag tar inte ut något i förskott. Det skulle lika gärna kunna bli tjafs och bråk lagom till jul. Det återstår att se. Oavsett hur det blir så hoppas jag att jag och min familj får en bra jul med en massa mys och skratt. Om det blir tjafs och ytterligare bråk med pappa så får jag hantera det då. Jag är som sagt inte skyldig någon nått och jag är inte heller skyldig att godta en ursäkt även fast jag hittills inte fått någon...
Bara 10 dagar kvar till jul. God jul!
0 kommentar(er)
