Ellie, om mig och min mitt-i-livet-kris.

Willes kompisar
Idag har Wille haft en kompis hemma. Det är inte ofta han leker med kompisar, alla har fullt upp med sitt så det är sällan man hörs av. Men denna gång var det faktiskt jag som tog iniativet och hörde av mig, det är sällan jag gör det, oftast går helgerna åt att bara vara hemma och ta det lugnt. Men idag hade Wille en klasskompis här. De spelade TV-spel och lekte. Jag styr sällan barnen utan låter dom får bestämma själva vad dom vill göra. Jag är inte så strikt med vad dom gör, för mig kvittar det om det blir TV-spel ett par timmar. Så länge de har kul tillsammans låter jag dom vara. Tidigare tyckte jag det var rätt jobbigt när en kompis till Wille hörde av sig och ville leka, just för att jag kände att jag då var så illa tvungen att styra leken och bestämma vad de skulle göra. Numera struntar jag i om vissa föräldrar räknar med att jag som förälder ska styra deras lek. Det finns föräldrar som bestämmer över leken helt och bestämmer vad de får och inte får göra. Och det är helt okej att de gör så men för egen del så gör jag det inte. Så länge det inte blir bråk eller river hela rummet håller jag mig på avstånd. 
 
Om bara ett par år kommer Wille kunna sköta det här helt själv, det ser jag fram emot, då behöver inte jag bestämma när och var de ska leka och han kommer också kunna gå hem till kompisar själv. Än så länge är han dock alldeles för liten, jag känner mig inte alls redo att släppa iväg honom och det kommer jag nog inte göra på flera år...